Grundprincipen i aktiebolagslagen är att en delägare (aktieägare) inte har något personligt ansvar för bolagets skulder (förpliktelser). En aktieägare kan inte tvingas av någon att betala pengar till bolaget eller för bolagets skulder.
Flera undantag från denna grundregel finns enligt speciella lagregler, bla:
- Personligt betalningsansvar för obet källskatter, mervärdesskatter, arb.giv.avgifter mm.
- Återbetalningsskyldighet vid så kallad olovlig vinstutdelning.
- Personligt ansvar för bolagets skulder efter konkurs.
- Ansvarsgenombrott (ersättningsskyldighet) för olaga åtgärder strax före konkurs.
Många har dessvärre inte helt klart för sig att de därtill också kan bli personligen betalningsskyldiga för bolagets andra skulder, tex till leverantörer, efter en konkurs.
Aktiebolagslagens 13 kap:2
Det är denna lagtext som reglerar styrelsens ansvar och hantering av sitt bolag när det hamnar i en obeståndssituation. Märk även att lagen är så utformad, att det inte går att reparera några felgrepp efteråt. Gör styrelseledamöterna inte rätt från början i en obeståndssituation går det inte att göra det "ogjort" genom efterhandskonstruktioner. Därför är det viktigt att alla ledamöter i "krisbolag" vet vad som gäller.
Det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet.
Vad menas med detta? Jo, att även om bokföringen var misskött och därför inte kunde ge några besked, och styrelseledamöterna säger till konkursförvaltaren i efterhand att "vi visste ingenting - förra bokslutet såg ju bra ut" så kan de bli personligen betalnings- skyldiga för bolagets skulder, eftersom de inte vidtog rätt åtgärder vid rätt tidpunkt.
...så snart det finns skäl att anta...
Just den här ordalydelsen medför att det inte går att i efterhand skylla från sig på brister i redovisningen såsom tex tillfällig eftersläpning, arbetsbelastning, etc. Finns tecken och signaler på att bolaget KAN vara på obestånd, så kräver lagen att styrelsen agerar - att styrelsen kontrollerar om bolagets aktiekapital kan ha gått förlorat till mer än 50%.
Om du som ansvarsfull styrelseledamot får sådana signaler, vad gör du då? Jo, du upprättar ett periodbokslut för att konstatera ställning och resultat. Om periodbokslutet då visar att mer än halva aktiekapitalet gått förlorat, tex att underskottet är 58.000 kr med aktiekapital på 100.000 kr, då går du vidare och:
1) tillser att styrelsen SNARAST tar fram en KONTROLLBALANSRÄKNING,
2) ber revisorerna granska den och underteckna med deras till- eller avstyrkan,
3) sammankallar extra bolagsstämma för beslut om åtgärder.
SNARAST är omedelbums! Väntar du längre än 14 dagar ligger du illa till. Det kan då anses som att du inte följt lagens anvisningar = personligt ansvar för skulder.
KONTROLLBALANSRÄKNING är en redovisning av tillgångar och skulder, där tillgångarna kan värderas till andra belopp än de bokförda, med hänvisning till "verkligt värde". Bolagets fordon kan tex vara kraftigt nedskrivna tidigare år, med bokförda värden långt under marknadsvärden. Kontrollbalansräkningens värdering av tillgångarna blir då högre än bokfört värde och kan medföra att kapitalet blir återställt.
Extra bolagsstämmoprotokollet skall redovisa aktieägarnas bedömning och beslut. Uppvisar kontrollbalansräkningen att mer än halva aktiekapitalet är intakt, kan bolaget fortsätta verksamheten utan att personligt betalningsansvar inträder.
Är underskottet å andra sidan fortfarande för högt, även efter framtagen kontroll- balansräkning, så är det bara att konstatera att obestånd föreligger och att handla därefter. Extra bolagsstämman eller enskild styrelseledamot har då att besluta om att begära bolaget i konkurs eller att driva det vidare. Har lagen följts vad gäller åtgärder och tider kan stämman besluta om att bolaget fortsätter sin verksamhet och att avvakta i åtta månader inför beslut om eventuell likvidation/konkurs.
Obs således att bolagets aktieägare kan ge dess styrelsen och verksamheten åtta månader på sig att vidta åtgärder för att förbättra ställning och resultat. Inget personligt betalningsansvar uppkommer under denna tidsfrist. Dock uppkommer ansvar om likvidationsansökan ej inlämnas inom dessa åtta månader, såvida inte obeståndet upphävs genom resultatförbättring under tidsfristen.
De vanligaste åtgärderna för att undanröja konkurshot är:
Underhandsackord - uppgörelse med vissa av bolagets större fordringsägare
Ackord - uppgörelse med flertalet fordringsägare om nedsättning av bolaget skulder för betalning av tex 75% av skuldbelopp.
Nyemission - inbetalning av mer aktiekapital, ej resultatpåverkande
Aktieägartillskott - inbetalning av pengar från aktieägare - bokföres så att resultatet förbättras
Låt oss för exemplets skull antaga att vårt bolag tvingas gå i konkurs.
En konkursförvaltaren träder då in i styrelsens ställe. Hans uppdrag är kortfattat att omvandla bolagets tillgångar till pengar och med dessa betala bolagets skulder, så långt de nu räcker.
En av hans första uppgifter är att upprätta en så kallad konkursbouppteckning per konkursdagen, där bolagets tillgångar och skulder förtecknas, varefter han går igenom bolagets redovisning, organisation, avtal, mm.
Därtill skall konkursförvaltaren inom sex månader upprätta en så kallad förvaltarberättelse, där han bland annat skall beskriva
- orsakerna till varför bolaget gått i konkurs
- vid vilken tidpunkt obeståndet inträtt
- vid vilken tidpunkt skyldighet förelegat för upprättande av kontrollbalansräkning
- om misstanke finns att bolagets företrädare begått vissa allvarliga brott
- hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts
- om återvinning kan bli aktuell
Som framgår ovan skall konkursförvaltaren utreda och fastställa tidpunkten (dagen) för obeståndets inträde - när underskottet var större än halva aktiekapitalet. Har styrelsen i nära anslutning till detta datum missat att upprätta kontrollbalansräkning eller missat att få revisorspåteckning så inträder det personligt betalningsansvaret. Även aktieägare kan under vissa förutsättningar bli personligt betalningsansvariga om de deltagit i bolagsstämmobeslut att fortsätta verksamheten när likvidationsplikt förelegat.
Personliga betalningsansvaret är därtill solidariskt, vilket innebär att den som har fordran på bolaget som uppstått efter tidpunkten för när kontrollbalansräkningen skulle ha upprättats, kan kräva vem som helst av styrelseledamöterna på full betalning.
Om förvaltarberättelsen, som förvaras hos Tingsrätten och är offentlig handling , anger att styrelsen brustit i sina åligganden att upprätta kontrollbalansräkning, vid viss angiven tidpunkt, så har ditt bolag möjlighet att väcka talan mot vilken som helst av styrelseledamöterna för att få ersättning för kundförluster, uppkomna efter denna tidpunkt.
Vänd dig dock helst först till advokat för rådgivning om tillvägagångssätt.
Kilafors 1998-03-03
Ulf Torstensson